Berövad - Liz Coley

Angie kommer en dag hem från ett scoutläger - tror hon. På sina förvånade föräldrar förstår Angie att hon har varit borta länge. Men hon minns ingenting. Angie får veta att hon försvann från scoutlägret för tre år sedan. Nu är hon sexton år och ska försöka anpassa sig till livet som sextonåring med minnesluckor och dissociationer. Angie börjar gå i terapi för att försöka få tillbaka sina minnen. Det är mycket hemska saker som kommer fram under sessionerna. Övergrepp, både från de senaste tre åren och från barndomen. Angie får möjligheten att testa en ny sorts terapi som det inte riktigt är klart om den fungerar. 

Det här är en sådan hemsk berättelse. Otäck. Den här storyn är påhittad men jag vet ju att sånt här händer även i verkligheten. Jag grät en hel del under läsningens gång kan jag säga.

Det finns många självbiografier som berättar om just det här. Men jag gillar inte alls det. Jag vet inte riktigt varför, kanske för att berättelsen faktiskt inte alls är som en skönlitterär bok utan mer som en rapport. Och de som skriver sina levnadsöden och publicerar är nog inga författare egentligen. Jag tycker att de flesta är dåliga på att skriva. Det är väl därför jag fastnade för Berövad, att få läsa om det dels i skönlitterär form och dels i tredje person och inte första person som det annars brukar vara. Jag gillar också att det är mycket psykologi i boken, då jag är väldigt intresserad av det ämnet. Att få läsa och lära sig om olika terapimetoder och personlighetsstörningar genom en skönlitterär berättelse är något jag verkligen uppskattar!

Avslutningsvis vill jag säga att det här är en väldigt bra bok som jag absolut rekommenderar.