Fröken Sprakfåle förlovar sig

Fröken Sprakfåle förlovar sig av Lisa Euren Berner är den fjärde boken om fröken Sprakfåle, som egentligen heter Inga-Maja. Jag har aldrig fåttklart för mig varför hon kallas för Fröken Sprakfåle...?

Det är hur som helst en gammal svensk flickbok som kom ut 1955. Den är i samma stuk som Merri Viks Lotta-böcker. Helt underbara - lättsamma och roliga böcker om hur det var att växa upp som flicka på 50-talet. En tid då kvinnor börjar yrkesarbeta innan de gifter sig. Det är intressant det där. När jag har läst sådana här böcker tidigare har jag inte tänkt så mycket på hur de traditionella könsrollerna skildras. Jag har bara sett böckerna som barn av sin tid. Det var ju så på 50-talet, de flesta kvinnor gifte sig och var hemmafruar. Nuförtiden är jag väldigt påverkad av all genuspedagogik jag har läst på sistone och reagerar starkt på detta. Hur pojkar och flickor skildras, att pojkar av naturen är bråkiga och störiga och att flickor är stilla och lugna, är man som flicka inte det så är man väldigt annorlunda och får höra att man borde vara mer flickig. Men det är egentligen inget konstigt. Det var så på 50-talet och man kan se det som ett historiskt dokument.

Okej, till själva handlingen då: Inga-Maja går sin sista termin i skolan och är lite orolig över hur hon ska klara av matten. (Idag hade hon nog haft dyskalkuli men det fanns väl inte på 50-talet...) Sommaren efter examen åker hon tillsammans med bästa vännen Kärre till Stockholm där Kärre ska gå en sykurs och Inga-Maja umgås med sin blivande fästman. Jag har ett litet frågetecken bara. Det står att Inga-Maja och hennes fästman Greger är kusiner. Jag fattar inte??? Det verkar inte heller som om deras föräldrar känner? Mycket märkligt. Någon som känner till hur det här egentligen förhåller sig?

Boken är väldigt lättsam och humoristisk och har ett enkelt språk. Jag älskar den.

Det här är min första bok i Pocketlovers tre på tre-utmaning. Ska läsa två Sprakfåleböcker till i höst.

Stora skräckens gränd

Stora skräckens gränd 1: Vampyrens huggtand - Tommy Donbavand

När Lukas Watson förvandlas till en varulv för tredje gången kommer plötsligt några som kallas för Flyttarna från S.P.Ö.K.A.B (Statens problemflyttarfirma överavdelning för konstiga och annorlunda boenden) och tvingar hans familj att flytta till Stora skräckens gränd. I Stora skräckens gränd bor en massa olika övernaturliga varelser, vampyrer, mumier, häxor och zombier och andra varelser. Lukas får snabbt nya kompisar, vampyren Resus och mumien Kleo.

Tillsammans med Resus och Kleo försöker Lukas komma på ett sätt att ta sig i från Stora Skräckens gränd. För att få en ledtråd om det behöver de först få tag i Klivstens berättelser från Stora Skräckens gränd, men den boken befinner sig i Hans Höghet Otto Flin och är inte det lättaste att komma över.

Den här bokn visade sig tyvärr vara ett litet bottennapp. Den är visserligen väldigt tunn rätt stor text så det tog inte så lång tid att läsa den, alltså inte så mycket bortkastad tid. Jag var ju också sugen på att läsa nåt lättläst och jag var även sugen på lite skräck. Men den här boken var nog lite för barnslig även för mig(!).

Har även fortsättningen, xans blod, hemma men den ska jag nog lämna bort.


"who the hell speaks swedish?"

Det var länge sen jag gjorde en bokbloggsjerka, men nu är det dags igen tycker jag! Veckans jerka lyder: Finns det något särskilt du brukar haja till över när du läser en bok?

Som rubriken på inlägget antyder så brukar jag reagera på när Sverige nämns i utländska böcker. Som i The Fault in Our Stars, där Peter Van Houten spelar en svensk låt.

Annars brukar jag mest reagera på referenser. Jag älskar referenser. När man fattar dem alltså. Läste en i någon bok för nån vecka sen som jag gillade, men nu kan jag inte komma på vad det var. Kan ju säga att jag minst sagt hajade till när en tidigare version av Karl Oskar dök upp i Raskens.

UPPDATERING
Vill tillägga att jag hajade till när jag läste i On the Other Side of the Hill att rosa var en färg för pojkar och blått en färg för flickor. När ändrades det?