Stop Pretending

Stop Pretending - what happened when my big sister went crazy är Sonya Sones debut som är en självbiografisk roman skriven på vers. Berättelesen handlar om tretteonåriga Cookie vars storasyster på julafton drabbas av ett psykiskt sammanbrott. Systern läggs in på ett psykiatriskt sjukhus där hon blir kvar i flera månader. Det blir inte lätt för Cookie att hantera denna nya och ovana situation. Vågar hon berätta om systerns sjukdom för sina kompisar?
Jag älskar Sones poetisk och vackra språk. Det är det som gör boken läsvärd. Visst gillar jag handlingen också, det är ett intressant tema som tas upp. Karaktärsskildringarna har Sones dock inte lyckats särskilt bra med. Jag upplever inte att jag får lära känna karaktärerna det minsta. Jag tycker inte heller om hur psykisk sjukdom skildras. Att Cookie inte ens vågar berätta för sina vänner för att hon är rädd för att kompisarna ska bli rädda och inte vilja vara med henne mer. Att ordet "crazy" ständigt används för att beskriva systerns sjukdom. Det märks tydligt i den här boken att okunskapen och fördomarna om psykisk sjukdom är stor, och jag måste påminna mig om att boken publicerades 1999 och att det som hände är ännu längre tillbaka i tiden, då berättelsen är självbiografisk. Så det är väl inte så konstigit egentligen.

Jag uppfattar boken som lite för ytlig för ett sådant här ämne. Boken är så himla tunn och jag vill veta mer om alt lt. Jag hade velat ha mer djup och mer vetskap om Cookies systers sjukdom och jag hade verkligen velat lära känna karaktärerna egentligen. Det är naturligtvis väldigt svårt att lyckas med detta när man väljer att skriva i det format som Sones gjort, men hon kunde gott ha skrivit en tjockare bok.

Språket är, som jag tidigare skrev, helt fantastiskt och gör boken klart läsvärd. Den är väldigt lättläst och passar därför bra till personer som inte är så vana vid att läsa på engelska.

 
 

Sex i litteraturen

När blev du av med bokoskulden? Alltså, när läste du för första gången en sexscen i en bok? Och vilken bok var det? Själv tror jag att jag var så gammal som tretton år, och boken var Vattenmelonen av Marian Keyes. Nu är jag dock inte längre säker på att boken ens innehåller någon sexscen. Det är fullt möjligt att det bara vara en massa snack om sex, och att bara det var en helt ny upplevelse för mig.

Vilka sexskildringar tycker du bäst om? De bästa jag har läst är i Margit Sandemos långa serie Sagan om Isfolket.

Novellsamlingen Het har fått mycket positiv respons, men själv gillar jag den inte alls, läste inte ens ut den. Kort sagt gillar jag inte när sex är huvudtemat.

För några månader sen läste jag Miss Mary Bennets självständighet, en fan fiction-fortsättning på Stolthet och fördom, och det var en speciell upplevelse att läsa om när Lizzie Bennet och Darcy hade sex. En är ju van vid att just dessa karaktärer är väldigt pryda och inte ens nämner ens en minsta lilla antydning som anspelar på sex. För sånt pratade man ju inte om på den tiden. Men i dagens romaner däremot, hade det tvärtom varit väldigt ovanligt och konstigt om det inte förekom något som helst sex.

På 70-talet började sex förekomma i barn-och ungdomsböcker. Jag är mycket sugen på att läsa Hans-Eric Hellbergs ungdomsböcker, för att få reda på hur sex skildrades då. I Bilderboksretro 70-tal fanns det även med ett utdrag ur en bilderbok där sex förklarades i både ord och bild. Intressant med sex i bilderböcker tycker jag, som blev rätt förvånad när jag läste det.

En av alla grejer som jag gillar med Vilhelm Mobergs böcker är att läsa om hur man såg på sex förr i tiden. I till exempel Utvandrarna förekommer ju ingen sexscen, men däremot är det mycket samtal om sex och det är alltid intressant. Det finns ett citat om jag aldrig kommer att glömma, och det var någon av männen som sa om Ulrika att: "hon är så sur och vresig av sig för att hon inte har haft någon målstake i sig på länge".

Svara gärna på de frågor som jag har ställt i inlägget!