VAR INTE RÄDD FÖR MÖRKRET

Har ni tänkt på vilken glädje det är att kunna långa stycken utantill? Att rabbla en vacker dikt tyst för sig själv när man är ledsen eller befinner sig i en svår sitution och inte har möjligthet att läsa.

Jag kan inte mycket utantill, men det finns en dikt som jag tycker väldigt mycket om, Var inte rädd för mörkret, heter den.

var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där
vi ser ju inga stjärnor
där intet mörker är

i ljusa irisringen
du bär en mörk pupill
ty mörkt är allt som ljuset
med bävan längtar till

var inte rädd för mörkret
ty ljuset vilar där
var inte rädd för mörkret
som ljusets hjärta bär

Eric Blomberg

Kommentera här: