Barndomens böcker som jag har läst lite ur de senaste dagarna inleds med en alldeles fantastisk och fin dikt av Lennart Hellsing. Det är min nya favoritdikt!


Böcker ska blänka som solar
och gnistra som tomtebloss.
Medan vi läser böckerna
läser böckerna oss.

Kan böcker läsa människor?
Det kan de förstås!
Hur skulle de annars veta
allting om oss?