HG - filmen

I lördags var jag och såg The Hunger Games. Den levde verkligen upp till mina förväntningar. Det är ju alltid lite nervöst när en favoritbok ska filmatiseras, men den här filmatiseringen blev verkligen lyckad tyckte jag. Filmen var riktigt spännande och jag satt på helspänn hela tiden. Två scener fick mig att börja gråta, det var när Prim skulle ta avsked av Katniss. Då Prim gav tillbaka broschen. Katniss som försöker visa sig stark inför sin rädda lillasyster. Så känslosamt, så sorgligt och hemskt. Andra gråtscenen för mig var när Rue dog. Jag reagerade ganska starkt på när Katniss satt där med hennes huvud i knäet och upprepade "It's okay, it's okay" då ville jag bara skrika NEJ DET ÄR INTE OKEJ. Fast det gjorde jag ju inte, förstås. Men jag tänkte det, vad är det som är okej? Men sen när Rue dött och Katniss plockade blommor till henne, då grät jag.

Det är nästan tre år sedan jag läste boken, så jag har den inte färskt i minnet. Men vad jag kommer ihåg av den så tycker jag inte att filmen utelämnade något viktigt.

Mina tankar när jag gick ut från bion gick så här: Den här filmen var verkligen, verkligen bra. Men jag vet inte om jag vill se den igen. Den är så fruktansvärt hemsk och otäck, jag klarar inte att se den igen, den är för hemsk. Jag kommer ha mardrömmar i natt.

Nu känner jag dock lite annorlunda. Den är riktigt hemsk och otäck, men jag vill se den igen. Jag kan tänka mig att se den ganska många gånger till, faktiskt. Jag blev också väldigt sugen på att läsa om böckerna, och tänka sig, när jag kollade mejlen igår så såg jag att jag vunnit hela triologin på engelska som e-bok i tävlingen som Swedish Zombie anordnade. Då blev jag minsann glad! Synd att jag inte har någon läsplatta bara. Jag får stå ut med att läsa på datorn.

Läs vad andra bloggare tyckte om filmen:
BokNea
Bokrygg
Tonårsboken