Stop Pretending - what happened when my big sister went crazy är Sonya Sones debut som är en självbiografisk roman skriven på vers. Berättelesen handlar om tretteonåriga Cookie vars storasyster på julafton drabbas av ett psykiskt sammanbrott. Systern läggs in på ett psykiatriskt sjukhus där hon blir kvar i flera månader. Det blir inte lätt för Cookie att hantera denna nya och ovana situation. Vågar hon berätta om systerns sjukdom för sina kompisar?

Jag älskar Sones poetisk och vackra språk. Det är det som gör boken läsvärd. Visst gillar jag handlingen också, det är ett intressant tema som tas upp. Karaktärsskildringarna har Sones dock inte lyckats särskilt bra med. Jag upplever inte att jag får lära känna karaktärerna det minsta. Jag tycker inte heller om hur psykisk sjukdom skildras. Att Cookie inte ens vågar berätta för sina vänner för att hon är rädd för att kompisarna ska bli rädda och inte vilja vara med henne mer. Att ordet "crazy" ständigt används för att beskriva systerns sjukdom. Det märks tydligt i den här boken att okunskapen och fördomarna om psykisk sjukdom är stor, och jag måste påminna mig om att boken publicerades 1999 och att det som hände är ännu längre tillbaka i tiden, då berättelsen är självbiografisk. Så det är väl inte så konstigit egentligen.

Jag uppfattar boken som lite för ytlig för ett sådant här ämne. Boken är så himla tunn och jag vill veta mer om alt lt. Jag hade velat ha mer djup och mer vetskap om Cookies systers sjukdom och jag hade verkligen velat lära känna karaktärerna egentligen. Det är naturligtvis väldigt svårt att lyckas med detta när man väljer att skriva i det format som Sones gjort, men hon kunde gott ha skrivit en tjockare bok.

Språket är, som jag tidigare skrev, helt fantastiskt och gör boken klart läsvärd. Den är väldigt lättläst och passar därför bra till personer som inte är så vana vid att läsa på engelska.