Det fjärde rummet av Solveig Olsson-Hultgren är den femte boken om de småländska systrarna Andersson och deras barn och barnbarn.

I den här boken är det fjortonåriga Anna som står i centrum och året är 1932 - mellankrigstidens svåra depression är temat. Anna bor tillsammans med sin mor Greta och lillasyster Elisabeth i ett ruffigt rum på väster. Modern är deppig efter att ha blivit lämnad av en karl, som så många gånger förut, och hon tar till spriten för att trösta sig. Sömnaden som hon egentligen jobbar med har hon lagt åt sidan. Istället är det Anna som får ta huvudansvaret för familjen, varje dag ger hon sig ut för att söka arbete, men det finns inget. Anna går ständigt omkring med en klump i magen - när ska hon få arbete, hur ska hon få pengarna att räcka till mat och hyra?

Anna har drömmar- hon drömmer om en bättre framtid, att få bli arkitekt och rita och bygga hus som vanliga, fattiga människor kan bo i. Hus där det finns varmvatten, toalett och ett extra rum. Och så drömmer hon om en ny klänning. Men allra mest ett arbete - så familjen slipper svälta.

Den här boken är helt fantastisk! Den har ett enkelt språk som flyter på, en fantastisk men likväl lärorik och pedagogisk berättelse om hur livet i Sverige såg ut på 1930-talet. Jag gillar att boken är så pedagogisk utan att bli det minsta tråkig. Pedagogiska böcker för unga tenderar att bli alldeles för pedagogiska och därmed tråkiga. Men inte den här!

Jag tycker att dessa böcker lämpar sig utmärkt för att läsas i historieundervisningen i melllanstadet/högstadiet.